En del dagar finns det bara ett sätt att hålla sig varm inomhus och det är att klä på sig ordentligt och gå ut. Sak samma om man tar en promenad, sågar och travar lite ved eller skottar snö (det snöar...) - när blodet börjar röra på sig håller det i sig när man kommer in. Så är det idag så jag ska strax påbörja det omständiga påklädandet.
Jag har bara ett ufo kvar nu, och det är en sommartopp så jag förmår bara inte sticka på något så kyligt - kanske när det börjar kännas våraktigt ute. I stället påbörjade jag ett nytt tovningsprojekt, ett par vantar.
![]()
Mönstret är en fri tolkning av duken jag har på vardagsrumsbordet. Jag försöker mig också på en ny sorts tumme. Har inte hittat någon beskrivning så jag testar så får vi se. Tanken är att följa linjen i handen från mitten av handleden och upp mot tummen - det finns säkert ett namn på denna sorts tumme - någon som vet?. Eventuellt har jag tänkt fel, men det får tiden utvisa, jag tycker ändå att det verkar lovande just nu. *Evig optimist*
![]()
I helgen har jag också bakat ett "bröd". Rågbröd kallades det och det innehåller mandelmjöl, bovetemjöl, valnötter, chiafrön, solrosfrön, linfrön, ägg... inget rågmjöl. Det blev jättegott och mättande, men inte så brödaktigt utan mer kompakt. Ett tunt skikt med jordnötssmör på och detta lilla mellanmål blir en daglig njutning ett tag. Jag har lite problem med "vanligt" bröd - tar jag en macka så vill min kropp ha hela limpan och ytterligare massor med kolhydrater av sorten semlor, kakor, godis. Knäckebröd går bra. Och det här brödet gick också bra.
![]()
Apropå kyla - jag måste visa min ljuvliga pläd. Jag håller stenhårt på ull, men så fick jag den här i julklapp av sonen i Florida (med inte mindre än 2 rim och 2 hälsningar på (ni hör väl mitt tår-sentimentala mamma-tonfall)) - nu är det åtta månader sedan han åkte och fem månader tills han kommer hem).
![]()
Helt och hållet syntet, som fårpäls på ena sidan och len som siden på den andra, men den är helt otrolig faktiskt. Lägger jag den över axlarna är det som om den börjar alstra värme direkt. Sen kan man ju ifrågasätta det och tänka att det är för att den kom från sonen...
Nej, nu ska jag krypa fram ur pläden och skutta ut och värma mig i kylan.
Jag har bara ett ufo kvar nu, och det är en sommartopp så jag förmår bara inte sticka på något så kyligt - kanske när det börjar kännas våraktigt ute. I stället påbörjade jag ett nytt tovningsprojekt, ett par vantar.
Mönstret är en fri tolkning av duken jag har på vardagsrumsbordet. Jag försöker mig också på en ny sorts tumme. Har inte hittat någon beskrivning så jag testar så får vi se. Tanken är att följa linjen i handen från mitten av handleden och upp mot tummen - det finns säkert ett namn på denna sorts tumme - någon som vet?. Eventuellt har jag tänkt fel, men det får tiden utvisa, jag tycker ändå att det verkar lovande just nu. *Evig optimist*
I helgen har jag också bakat ett "bröd". Rågbröd kallades det och det innehåller mandelmjöl, bovetemjöl, valnötter, chiafrön, solrosfrön, linfrön, ägg... inget rågmjöl. Det blev jättegott och mättande, men inte så brödaktigt utan mer kompakt. Ett tunt skikt med jordnötssmör på och detta lilla mellanmål blir en daglig njutning ett tag. Jag har lite problem med "vanligt" bröd - tar jag en macka så vill min kropp ha hela limpan och ytterligare massor med kolhydrater av sorten semlor, kakor, godis. Knäckebröd går bra. Och det här brödet gick också bra.
Apropå kyla - jag måste visa min ljuvliga pläd. Jag håller stenhårt på ull, men så fick jag den här i julklapp av sonen i Florida (med inte mindre än 2 rim och 2 hälsningar på (ni hör väl mitt tår-sentimentala mamma-tonfall)) - nu är det åtta månader sedan han åkte och fem månader tills han kommer hem).
Helt och hållet syntet, som fårpäls på ena sidan och len som siden på den andra, men den är helt otrolig faktiskt. Lägger jag den över axlarna är det som om den börjar alstra värme direkt. Sen kan man ju ifrågasätta det och tänka att det är för att den kom från sonen...
Nej, nu ska jag krypa fram ur pläden och skutta ut och värma mig i kylan.