När jag började skolan kunde jag läsa och skriva - skrev med vänster hand. Jag instruerades att skriva varannan rad med vänster och varannan med höger. Som det snälla lilla barn jag var (det gick över med tiden) stretade jag med det ganska länge innan det slapp ur mig "måste jag skriva med höger?" och då slapp jag genast. Det fanns väl någon plan med det. Hur som helst, jag är ganska dubbelhänt, faktiskt.
I slöjden var det svårare, för jag har aldrig haft en slöjdlärare som kunde visa mig hur jag skulle göra. De visade mig hur de gjorde med höger hand och så fick jag försöka översätta det till min värld. Jag syr med vänster, jag stickar som högerhänta - men har i alla år lagt upp maskorna med vänster. Det insåg jag inte förrän min mamma tittade på en vante jag höll på med och sa: "tycker du att det är rätan...?".
Då tittade jag till på min stickning. Hm. Mycket riktigt, jag hade ju de små knutarna utåt och den slätare sidan inåt. Det är ju just när jag stickar runt som det syns.
Efter all denna text är vi då framme vid rubriken: nu lägger jag tråden runt vänsterhanden och håller fumligt stickorna i höger... det går. Övning ger färdighet.
Apropå fumlighet med pinnar har jag fått första lilla chatt-samtalet med yngste sonen som är på arbetsresa i Korea. Tänk så mycket lättare det är att vara mamma numera! Kan meddela att sängen är hård, alla är snälla och det är lite jobbigt att livnära sig med hjälp av pinnar.
Stickar på ett par pulsvärmare med flätor, en klar:
![]()
Testade med en liten blomma på:
![]()
... eller kanske en som bryter mer:
![]()
Annars är dagens fundering om garn tar mer plats i härva eller nystat?
![]()
I slöjden var det svårare, för jag har aldrig haft en slöjdlärare som kunde visa mig hur jag skulle göra. De visade mig hur de gjorde med höger hand och så fick jag försöka översätta det till min värld. Jag syr med vänster, jag stickar som högerhänta - men har i alla år lagt upp maskorna med vänster. Det insåg jag inte förrän min mamma tittade på en vante jag höll på med och sa: "tycker du att det är rätan...?".
Då tittade jag till på min stickning. Hm. Mycket riktigt, jag hade ju de små knutarna utåt och den slätare sidan inåt. Det är ju just när jag stickar runt som det syns.
Efter all denna text är vi då framme vid rubriken: nu lägger jag tråden runt vänsterhanden och håller fumligt stickorna i höger... det går. Övning ger färdighet.
Apropå fumlighet med pinnar har jag fått första lilla chatt-samtalet med yngste sonen som är på arbetsresa i Korea. Tänk så mycket lättare det är att vara mamma numera! Kan meddela att sängen är hård, alla är snälla och det är lite jobbigt att livnära sig med hjälp av pinnar.
Stickar på ett par pulsvärmare med flätor, en klar:
Testade med en liten blomma på:
... eller kanske en som bryter mer:
Annars är dagens fundering om garn tar mer plats i härva eller nystat?
